sjukt gammal

Det har varit en i många stycken svår dag men med många goda inslag också, i denna föränderliga situation som jag befinner mig i, i vården. De skickar hem mig varannan timme och behåller mig nästa. Jag ska ligga kvar och jag ska göra si och jag ska göra så. Duvorna på taket förnöjer mig. Det faller körsbärsblom utanför fönstret.

 

Jag kom att tänka på Kurt som jag berättade om igår, och som jag älskade en sommar. Jag mindes att jag fick höra talas om honom senare, av en en officerare som jag träffade på regementet. Han berättade att Kurt hade en hög position inom det militära i Kalmar, och var gift med chefens dotter -  som han var förlovad med - och hade fem barn. Jag förmodar att han har blivt lycklig. Själv lärde jag mig att skriva maskin med hög hastighet. Jag lärdde mig också stenografi. Och jag fortsatte att jaga kärlek. Det kan vi ta som en annan historia. 

 

Jag lider så av att se hur man här i vården behandlar de andra inneliggande. Utan förståelse och utan känsla. Jag mötte det själv igår vilket ledde till att jag fick ett opåkallat andnödstillstånd som jag hade svårt att häva. Det berodde enbart på att de inte lät mig agera i min egen takt och på de sätt jag vet det fungera för mig.

 

• De drev på dig och du kände dig stressad. 

 

Nu har jag på dagen fått tillbaka min hjärtstärkande medicin i en mycket liten dos. Det ledde till att mitt blodtryck sjönk avsevärt. Jag har legat stilla och känt att den hjärtstärkande gjorde nytta. Så småning blev blodtrycket något högre. Pulsen har lugnat sig och min saturation var hög, 95, ikväll. På det sättet har jag bra värden. Sen tömmer jag inte blåsan och det är ett problem för man vill sätta in kateter och tappa mig. Det är slut med det! Nu ska jag försöka kissa så att jag får ett normaltillstånd. Allt blir säkert bättre när jag kan komma upp och sitta på toaletten. Det tänker jag göra i morgon. Jag vill var mycket aktiv imorgon. 

 

Jag bad om en lugnande tablett på eftermiddagen så jag har sovit i perioder. Det har varit väldigt skönt. Sen har jag fått en väldigt högljudd granne och jag frågade efter enkelrum men det gick inte. Man kastas hit och dit.  

 

Din syster och jag har gått igenom min stora bok för att redigera den. Vi har kommit igenom halva prologen och rättat i den. Det är mycket att göra och det är roligt. 

 

Du och jag har ju fortsatt med skisserna och jag har överlåtit till dig att sköta om att rätt skisser kommer till förläggaren av den andra boken som är på gång. 

 

Det kommer publikationer! Det gläder mig och jag ser fram emot att kunna sitta med det hemma snart.

 

Vi talade om lekstugor för att barnbarnet i England har byggt en lekstuga till sina barn som liknar det röda huset i Småland. Det ser väldigt fint ut. När jag var barn hade jag ingen lekstuga. Det talades om att man skulle bygga en. Jag tror vi försökte och så blev det inget av det. Min lillebror fick som lekplats en volvobil som stod på gården som han bodde i och levde i. Jag fick inget sådant. Det fanns en flicka i byn, Gunvor, som hade en lekstuga och där lekte vi och hade väldgit roligt. 

 

På somrarna från 7 års ålder åkte jag till Stockholm till min moster som hade ett hus på landet. De hade ett litet extrahus som jag och min kusin sov i. Det var också en underbar upplevelse. Vi hade det för oss själva. Ett eget litet boende på somrarna. Sen gick vi ut i den fina trädgården och plockade hallon på höga stänglsar, och åt direkt. Jag tror jag boode så i tre, fyra somrar. 

 

Sen när vi byggde sommarstugan så byggde vi en lekstuga som ni barn hade roligt i. Eller hur? 

 

• Ja det hade vi!

 

Så vitt jag minns var en omålad. 

 

• Njä, den var blå och grå. Vem byggde den? 

 

Det vet jag inte. Vi byggde den nog själva, din pappa och vi. 

 

• Vi kan fråga honom. 

 

Sen var det en uggla om bodde ovanpå den under några år. 

 

________

• Du hade ett tema till? 

 

Ja det var ett specialintresse som utvecklades när jag gick på gymnasiet. På den tiden hade Tingsrätterna nämdemän som var förtroendevalda. Min far blev förtroendevald vid minst två tillfällen. Han blev hedersdomare sen. Han var nämdeman när jag gick på gymnasiet. Jag brukare kila upp på mina hålitmmar och sitta och lyssna. Det var så intressant. Där satt en domare och ett antal nämdemän som hade samma beslutsrätt men domaren hade utslagsrätt. Jag var så intersserad av hur rättvisa skipades. Far var sp fin när han talade för dem som kom. De kunde vara fattiga människor som stulit. Han var så försvarande av dem. De var ofta pojkar, sällan kvinoar. Jag tyckte han var så fin. 

Det är en särskild stämning i en Tingsrätt. En gång mycket senare satt jag som vittne. Då plötsligt slås dörren upp och in kommer an man med fasta steg och säger: "Är det här man skipar rättvisa?" Domaren lyfter lugnt blicken, tar bort glasögonen och svarar: "det äger sitt berättigande". Då går luften ur mannen och han säger: "ja, tack då". Och så sätter han sig ner. 

 

• Vad ville han? 

 

Han ville bråka, protestera. Men det blev inget. 

 

Nästa gång ska jag tala mer om mina kärlekar. Vissa av dem. Mitt livliga liv.