sjukt gammal

• Är det soligt hos dig? 

 

Ja, alldeles förfärligt. Det är en stressande sol som kommer in. Jag vet att den kommer att försvinna om en stund, mellan taken därute, men det är jobbigt när den trycker på. 

 

• Vad är det som är jobbigt? 

 

Det är solen som är stark genom fönstret.  

 

• Är det inte skönt? 

 

Nej, inte när den ligger på så där. Det stör ögat. 

 

• Vad gör du åt det? 

 

Inget. Jag kan inte göra något. Bara vänta på att det ska försvinna. Så är det i livet. Väldigt mycket. Det är bara att stå ut och vänta så får man vara i fred. Jag satt ute tidigare i eftermiddag, i dörren till trädgården och njöt. Jag tittade på vårblommorna som börjar komma. Det var bra. 

 

• Vad händer dig när du kommer ut så? 

 

Det gör nytta. Kroppen mår bra. 

 

• Vad händer om du inte får komma ut? 

 

Då är jag fastlimmad, mår dåligt, andas dåligt. Men jag har gjort mycket annat i eftermiddag. Jag pratade med den söte mannen som kom (hemtjänstaren). Vi pratade bland annat om Gullivers Resor och Onkel Toms stuga, om Robinson Crusoe och Skattkammar Ön. Bra böcker. Men det roliga jag har haft är att jag har återkallat novellen "Den Gula Tapeten", och lyssnat till romanen "Väggen" på radio. Och så har jag läst halva Ulrika Ewermans bok om Karin Larsson. 

 

Jag har fogat ihop något om dessa böcker. Det finns något gemensamt i dem. 

 

• Vad är det? 

 

Ofrihet...Det är feminism i böckerna, men det är inte det allra viktigaste, utan det är hur man binder människor till galenskap. Folk blir galna för att de blir förtryckta. Hon blir den gula tapeten. Det är kvinnor i böckerna men det kan gälla åldringar som jag, oberoende av att jag är kvinna - jag är gammal, och därför ska jag finna min, var nöjd och helst vara lycklig när jag underkastar mig. 

 

• Vad är det du underkastar dig? 

 

Jag ska vara någon annan än jag är. Det begär omgivningen. De som sköter mig, de som tar hand om mig. Jag borde vara tyst, snäll, lycklig, förnöjd. Och jag bör nog inte bajsa på mig heller. 

 

• Vad är din syn på vad du är då? 

 

Jag är kaxig, ifrågasättande, levande. 

 

Men låt oss lämna det. Jag har hört något på radio om att i Sverige och världen ledde pandemin till att barn har blivit mycket mindre läskunniga. I många andra länder har pandemin lett till att många barn inte har kunnat gå i skolan och det har också haft konsekvenser som fler tidiga barnäktenskap och  mer barnarbetet. Jag kan inte namnge länderna. 

 

Jag vet inte riktigt hur jag ska tänka om det. Det är väl konstigt för Sveriges del att man inte kan kunna hålla igång läskunnigheten. Jag tänker på det och känner mig handlingsförlamad. 

 

"Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring" Esaias Tegnér