En mellandag

  • Skulle vi säga något i bloggen? 
 
Det brukar bli att vi gör det, när vi sätter igång. Har du tänkt på något? 
 
  • Nej, det är tomt. Jag är nervös för hur jag ska klara kvällen för det är den där ovänliga kvinnan som kommer. Jag får andnöd så fort jag tänker på det. 
 
Jag har blåst i tuten (en PEP). Det hade ingen effekt. När din syster tog min saturation så var det 92-93 på mitt lillfinger. Det har inget att göra. Jag tror det har att göra med att jag åt en kryddig soppa. Den var bra för den var innehållsrik: det var massor av grönsaker i den. Jag tror att saturationen var bra för att jag åt.  
 
Kan du ge mig ett råd hur jag ska klara henne, den sura personalen? Ska jag blåsa i PEPen när hon är här, kanske? 
  • Ja, det är nog en bra idé. 
Det gör jag. Då får besöket handla om det.
 
Fåglarna är tysta. 
 
  • De kanske vet att du mår bättre. 
 
Ja, de kanske följer mitt mående. 
 
De har levererat vem som ska sommarprata. 59 personer, från midsommardagen och framåt. Jag är trött på sommarpratarna men iband kommer det någon som är bra. Jag är så trött på alla människor som väller ur sig om sig själva. 
 
  • Är det mer så nu än förr? 
 
Det vet jag inte. Det är för att det är tråkiga människor som väller ur sig. Det händer då och då att min uppmärksamhet fångas. I fjor var det Mark Levengod som hade ett underbart sommarprat. 
 
  • Handlar det om vad eller hur de berättar? 
 
Om vad de berättar. Jag tycker bara de berättar om sina lidanden. Det är ju synd om de. 
 
  • Att det är personliga berättelser som blir offentliga? 
 
Ja, just det. Men jag behöver ju inte lyssna på det. Men har svårt att låta bli. Jag har nästan sett färdigt programet om Sverige och kriget nu. Jag måste säga att jag skäms för Sverige och vad Sverige gjorde under kriget, med Tyskland och mpt Norge och Danmark. Det blir bättre mot de sista åren under kriget. Transporterna då tyskland får köra genom Sverige upphör. Man börjar tala med USA i stället. Men dessförinnan är det mycket som händer och vi på landet visste inget. Det är inte konstigt med allt som pågick. 
 
  • Visste du inte detta förrän nu? 
 
Jo, visst visste jag om trupperna, men inte att det var ett bestämt ställningstagande för Tysklnad som Per Labin Hansson gjorde. Jag tror att jag trodde att man var tvingad men det var inte så: man stödde Tyskland. Det fanns en stark Nazistisk rörelse i Sverige. Inget sånt märkte på landet. 
 
Men tror du inte att det konservativa kan var kopplat till sådan politik? 
 
Ja, på landet var de Bondeförbundare. Jag försöker tänka efter hur det var och om jag kan minnas något som jag inte kommit ihåg förrut. Det gör jag inte. 
 
Jag tycker nog du gör det. Jag tycker jag har hört dig berätta om minnen jag inte hört innan. 
 
Ja du, min kära, nu tror jag att vi avslutar detta för idag.