Utan titel

  • Lilla mamma, nu tar vi chansen att blogga en gång till eftersom det funkar att logga in. Var har du på hjärtat? 
Vad vill du att jag ska säga? Jag ser en man som ser ut som Trump bakifrån. 
 
  • Har du sett Trump bakifrån? 
 
Det har jag nog. Och så ser jag två tanter som mumsar och lassar in maten och pratar nervöst samtidigt. Pratar, pratar, äter, pratar. Det är inte så man ska äta. 
 
Enligt? 
 
Enligt en psykolog som jag. Som vet hur man beter sig bäst? 
 
  • Lever du som du lär? 
 
Ja, det gör jag. Jag äter lugnt och sansat. Jag märkte idag på morgonen när jag åt frukost att jag åt på fel sätt. Jag har en bestämd uppfattning om hur mycket jag ska äta till frukost. Jag äter den under ungefär en timme, så att jag får i mig den lugnt. Frukosten är mitt bästa mål. Men i morse skyndade jag på och då mådde jag illa och fick hosta och hicka. Jag insåg att jag hade gjort det fel. Jag äter som munkarna i Tibet, tugga för tugga, klunk för klunk. Så lägger det sig still i hela mig. Det är precis så jag utnyttjar duschandet om jag har en personal som kan. Då kan jag njuta av varje vattendroppe. 
 
Jag äter frukost med mindfulness och jag duschar med mindfulness. Då blir förmiddagen skön. Om ajg har gjort detta medvetet och kroppsnära. Det är det som man som gammal, med alla de problem man har, så behöver man få det tillståndet med hjälp av personalen. Sen har jag börjat klara av att de gör olika saker med mig smatidigt: jag kan inhallera och ändå koncentrera mig på fötterna om de gör något med det. Det är egentligen inte det jag behöver men eftersom de inte kan annat än att stressa, hur jag än gör så kan jag inte lära dem att jobba mindful. 
 
Nu ser jag mig omkring och ser feta människor. 
 
  • Hur är det viktigt? 
 
Det är ohälsosamt. Det har att göra med brist på kunskap om hälsa. 
 
Det handlar väl om kapitalismen igen. Vad som finns att konsumera. 
 
Nja. Jag har i mitt liv hållit på med att fasta. Jag fastade mycket under en viss period. Det ledde inte till någon större hälsa. Jag ökade i vikt istället. 
 
  • Varför gjorde du det? 
 
För att det var något man gjorde på den tiden. Det var en period när det var en trend. 
 
  • Var det för att gå ner i vikt? 
 
Det var för att det sades vara bra att rensa kroppen. Kanske var fastan inte problemet utan att jag fick en urhunger som gjorde att hur lite jag än åt så gick jag upp i vikt. Kroppen blev suktande på näring. Kruxet var hur jag avbröt fastan. Det gjorde jag ibland försiktigt men inte varje gång. 

Jag tror att jag har hittat ett bra sätt att äta på gamle dar. I lugn och ro. Jag tuggar väl. Äter små portioner. Jag dricker mycket vätska. 
 
  • Du har ingen matlust. Du kan inte äta fast föda. 
 
Just det. Jag tvingar mig att äta de portioner som jag tror att jag behöver. 
 
Det var dagens andra blogg. Trump istter framför mig forfaraden. Jag har dina solglasögon på mig för att skydda mig från det starka ljuset som gör ont i ögonen. 
 
Jag kan göra ett tillägg: det första jag lärde mig var att gå på ett mindfult sätt. Jag tränade på långa bryggan i Bjärred, att gå varje steg jag gick. Sen började jag dricka te muldfult. Jag kan nog säga att min inställning till att ha tålamod eller att inte kräva något - den har jag alltid haft. Jag har i synnerhet tillämpat det på relationen till barn - hur man ska se på barn och låta dem vara i lekfullhet och spontanitet. Det är kanske inte mindulness precis men det ligger något i det som slår ann. Jag har ju skrivit böcker om uppfostran och jag tror att jag tillämpade det i allra högsta grad på mina egna barn. Inte minst på dig. Jag återkommer ofta till berättelsen om min sons uppförande med sina kompisar då han kissade i blomkrukan. Barnflickan blev upprörd av att de gjorde det och ännu mer upprörd när jag sa att blomkrukor mår bra av det. Hon menade att jag skulle ge dem en avhyvling. 
 
Jag såg en mamma när vi körde hit som gick bakom sin lille pojke och med hård röst sa till honom: se dig för när du går. Det var ingen försiktighetsåtgärd - hon disciplinerade honom. Sånt tycker jag inte om. 
 
Nu är jag klar.