Död åt Gud
Det är söndag idag.
- Hela dagen, ja.
Några söndager har vi varit i Domkyrkan på Högmässa. Till och med varit med på Nattvard. Det har varit vackert att lyssna på, även om jag inte riktigt känner igen psalmerna. Det är bla psalmsång jag tycker om i kyrkan. Det var det jag var med om som barn.
- Var det samhörighet kring dem?
Vet inte. Jag tyckte psalmerna var vackra. De handlade om naturen. Jag tror inte jag har hört en enda psalm i Domkyrkan som jag känner igen. Så får det vara. Det är rätt fint att vara med om Högmässa. Det får mig inte att tro på Gud, men det är inte fel.
I brist på besök i Donkyrkan så har jag lyssnat på Sveriges Radios Gudsjänst. Idag tyckte jag de slot rekord i fjantigt prat, i en hel timme. Det som var intressant att det var en präst som satt vi Helgasjön, vid St Sigrids Folkhögskola. Hon inbjöd till diskussion Kent Visti som är missionspräst i Lund. Han är konstnär och diskuterad för detta. Och så var det en kvinna från Sveriges Radio som pratade. Så mycket skit som de pratade! Det går inte att beskriva. Tomma ord. Om tron och tron och tron.
- Var det uppfostrande, eller?
Bra fråga. Det var som att man ska bara sitta stilla och så uppfylls man av trygghet och lycka.
- Var det passiviserande budskap?
Jag hittar inte deras ord. Det var moraliskt. Det där med Gud kom på halken. Prästen beskrev när hon döper konfirmander och har läst orden som man läser för konfirmander, och de lovar de de ska lova. Då kom ångaren Tor. Hon berättade om det. Det var som om det var Gud som kom. Det var som ett under att ångaren Tor kom.
Fred Vadling sjöng till slut "Den blomstertid nu kommer" på sitt märkvärdiga sätt. Tomas Dileva inledde med en obegriplig sång som kunde hänvisa till tro och sånt. Någon sjöng Amazing Graze på svenska och förstörde den fullständingt. Det var tre låtar de pratade om och inte sa något om. Du minns säkert hur mor älskade Amazing Graze.
Ja, det minns jag. "Ameisingreis"
Det var inte orden som betydde något för henne utan tonerna. De var vackra för henne.
Kent Visti berättade att han när han var 5 år bestämde hans sig för att jobba i kyrkan. Lite senare bestämde han sig för att bli präst. De bodde så att han gick i Söndagsskola mycket. Även den kvinliga prästen berättade att hon gick i Söndagsskolan till dess att hon blev konfirmand. De indoktrinerades. Det är hemskt.
Jag tänker på mitt lilla jag som bestämde sig som 7-årign för att inte tro på Gud, och inte ha samvetssval. Och så sjäng jag psalmer i kyrkan och tyckte de var vackra då de handlade om naturen.
Nästa söndag kan vi väl åka till Högmässan i Domkyrkan så vi får höra deras skitsnack.
Jag kan tillägga att det verkar inte som vapenvila i Gaza kan hända. Det bara förhalas. Berättelserna om hur det är i Gaza är värre och värre. Snart är det för sent. Det är det de låter hända.