Sopor
- Då är vi här igen. Det är lite speciellt läge då du är på väg in att opereras.
Det heter egentligen skopi. Man säger att man ska sopa. Går in med en kamera i matstrupen och ner och titta på gallan. Så drar man där så man får bort, och rensar bort krafs som blivit liggande där.
Jag är lite gul i ögonen. Därför valde jag en blå tandborste.
- Jag trodde det hade att göra med att det är påsk.
Nej...jag var lite patriotisk. Nu känner jag att jag är lite öm på magen igen så det blir nog bra att borsta det.
- Så det blir som att borsta tänderna inne i magen. Men du är uppspelt?
Nej, jag är som vanligt, tycker jag. Det är ju som jag säger, när jag vaknar så säger jag: "jag ska inte var glad, jag ska inte vara glad, jag ska inte vara glad". Och så blir jag det.
Tycker du att jag är uppspelt?
- Ja, lite.
Jag kanske är nervös. Det är det jag är, kanske.
- Vi pratar ju en hel del på telefon, och sist vi la på så sa du till mig "kyss mig i röven".
Ja, just det.
- Det betyder för mig att du har humorn på plats.
Ja, kanske det.
- De är väldigt snälla där mot dig?
Ja, de är så snälla så. De överraskar mig och tar ett blodtryck här nu. Jag vet inte hur många blodprover de har tagit här.
- Ja, man kan säga att du bjuder på dig själv.
Läkaren var överens om att det tas för mycket prover. Men min son som brukar säga att det ofta tas ta för mycket prover - det blir för mycket information att hantera och man riskerar tappa bort det viktiga - han sa idag också att om man inte tar dem så får man inte veta. Så kan det ju vara.
Nu har de tagit bort det som mäter hjärtat. Hjärtat fungerar bra. Så jag blev av med en massa sladdar. Annars är jag en sladdmänniska just nu.
- Och du tänker på böckerna. Deckaren och den som ska heta Bondens barn. Det är ju bra. Vi börjar skriva deckaren imorgon.
Vi kan skriva lite på Bondens barn också så vi har dem igång. Talade vi inte om lite olika kapitel för den?
- Jo. Det låter bra. Hur känns det nu?
Jag har glöämt hur det är att äta. Men igår exilerade det i att jag drack två koppar kaffe. Det var jättegott.
- Är du trött?
Inte speciellt. Jag kan inte sova. Men jag sov inatt fast de väckte mig med jämna mellanrum. Det var en karl som klampade in och tog blodprov. Det är så mycket bullrigt här - alla talar så högt.
- Du pratar också rätt högt. Det är kanske därför jag tror du är uppspelt.
Jag är bara mitt vanliga.
- Du är "tydlig".
Inte bara tydlig, utan jag talar högt. Det gör de i hemtjänsten också. De pratar också högt. Jag har inte en lugn stund här. De jagar in och jagar ut. De är inte stressade utan det är att de gör mycket. De har tvättställ och lådor med förråd, och sopsortering. Man är en sopa.
- Det är ju en stor organisation.
Det är väldigt fullt detta hus.
- Blocket?
Ja, på insidan. Stora kala, fult formade lokalen. Det har väl att göra med ventilation, el och sånt.
- Jag hade en lärare som analyserade arkitekturen på Blocket. Han gjorde som att det handlade om en viss hierarki, så att hjärna hamnar högt upp i våningarna, och...vad hamnar i kulverten? Jo, det som inte överlever strukturen. Ja...
Det hade varit trevligare om det inte var så kantigt. Hierarkin kan jag inte ha tankar om. Det vet jag inte hur jag ska tänka på. Det har jag ju tänkt på tidigare att det är en löjlig uppbyggnad med chefer över chefer över chefer.
- Även inom vården, menar du?
Ja, överallt. Det har man inte så mycket på universitetet, egentligen. Där är kanske tre nivåer. Jag har aldrig kommit underfund med varför chefer behövs. Jag tror mycket på en kollektiv gemenskap där man bestämmer. Det var det jag föreslog och fick igenom hos en enhet av hemtjänst i centrum där de hade det jobbigt. De anställda tog över och organiserade det själva. Det blev så bra. Det gjorde vi väl hemma i familjen när du var barn. Vi hade familejråd på kvällarna. Kommer du inte ihåg när vi bestämde att vi inte skulle ha julklappar? Jag minns ditt lilla finger.
- Och du tror att du visste vad jag gjorde?
Ja, det tror jag alldedel bestämt. Man kan delta. Man vet NÅGOT. Sen var det taxen som fällde avgörandet. Det var han som tog bort julklapparna.
- Hur tänker du att det det handlade om var viktigt? Julklapparna?
Vill du höra den hisotrien? Det var att vi fick för mycket julklappar. Från båda sidor, från både far- och morfäräldrar. Vi överflödades av julklappar. Sen var det att vi tyckte det var onödigt.
- Vilka var "vi" där?
Din pappa och jag tyckte att det var för mycket. Sen hade vi ett familjeråd som gjorde att vi gick ur Statskyrkan också.
- Koppla detta till fostran, kanske? Tankar om demokrati?
Egenfostran. Utveckling. Att lära sig lösa problem.
- Att stärka familjekänslan. Att flyta samman. Skillander tar bort och en berättelse är den som råder...