sjukt gammal

• Påven är död. 

 

Ja, han var en fin man. Då kanske kardinal Arborelius från Lund kommer på tal att bli ny Påve. Han är också en fin man. Man frågade honom när Francis blev sjuk men han sa att det var så många aspiranter så han trodde inte det. Francis utnämnde en kvinna till chef på Vatikanen. 

 

Men nu ska vi prata om hur jag blev stursk. Jag måste backa lite till för jag kom på att det var när jag började läsa sociologi som det började. Det var Rune Persson och Harald Svedner som stimulerade vårt arbete som studerande, men det var gruppen som var fokus när vi jobbade som tillslut byttes ut då individen var i fokus i psykologi och pedagogik. Fokus på individen passade mig bättre, det blev för mycket grupp annars. Det blev bättre med individ men det var väldigt roligt i sociologi också. Det var där som jag första gången kom att heta mitt dubbelnamn som jag behållit fram till nu. Nu i hemtjänsten och vården faller man in och kallar mig bara det ena namnet, så som jag kallades i Småland.

 

Vi gjorde en intressant studie i sociologi då vi skulle studera frikyrkor. Jag och en kursade besökte en Pingstkyrka i Malmö. Det slutade med att vi sprang därifrån då de ville frälsa oss och talade i tungor runt oss. De satte sig  ner och ropade Haleluja, så vi sprang. Det var roligt. 

 

Det var bland annat där i sociologin som min lust att prata väcktes - att delta i grupparbete gjorde att jag kom till tals. 

 

• Så det var studierna som gjorde att du kände dig stark? 

 

Ja. 

 

Sen hörde jag "tankar för dagen" på radio och det var Patricia Tudor-Sandahl som pratade. Hon sa att hon slutat lyssna på alla tråkiga nyheter. De berörde henne så mycket så hon började sätta sig i köket och lyssna på musik. Så märkte hon att hon krympte. Det påverkade henne så att hon inte blev känslig för andra människors känslor. Hon menade att det inte alls var bra. Hon blev småaktig. Hon talade om att det finns någon bok där det står att man ska göra sig stor och märkvärdig för då blir man mer vidsynt. Det var mycket resonemang, men jag tyckte det var rätt bra. 

 

Nu började jag tänka på Kafka igen. Jag vet inte varför. Jag letar i minnet efter en bok som handlar om Kafka och den blå dörren, hans blå dörr på huset där han bodde. Den är skriven av någon man som jag inte kommer ihåg vad han heter. Jag kommer ihåg det snart. Den handlar om att Kafka aldrig kom. Han kom aldrig till den blå dörren. 

 

• Hur kom du att tänka på den nu? 

 

Jag vet inte. Jag bra gjorde det. Och så känner jag mig konstig. Det susar i huvudet. 

 

• Är det yrsel? 

 

Jag vet inte. 

 

• De får komma och kolla ditt blodtryck. Jag ringer på dem.