Om att inte gråta ut

Texten som försvann: Om en tavla som är på glid. Och människor som ser ut som de ska. Och om att inte gråta ut. 
 
Nu är vi hemma igen och kan rekapitulera det som vi missade att lägga in.
 
  • Det vi hade skrivit när vi satt i väntrummet försvann.
 
Att komma till Malmö är som att komma till en annan värld med människor som ser ut som de ska när de går där på gatan. Det har alltid glatt mig mycket att vara i Malmö och nu kände jag igen miljöerna, husen, aktiviteterna och det var väldigt roande. Sen satt vi plötsligt på mottagningen för synbedömningar där jag hade en tid. Där blev jag helt förvånad över en stor tavla som rörde sig över en tropisk miljö med blåa hav och hus på pålar ute vattnet framför höga berg. Tavlan rörde sig och förändrades och under en lång stund såg vi nya bilder av hav med båtar, segel och någon stor båt som hette Atlantis. Jag vet inte var det var och jag har aldrig sett någon sådan plats eller tavla. Har du det? 
 
  • Inte så stor. Den var nästa för stor. Mindre skärmar med bildspel har jag sett. Och inte platsen - en sån plats har jag aldrig sett. 
 
Vi väntade i god tid och såg personal komma ut och hämta, en efter en. Till slut ropade de upp mig med mitt förnamn. Vad jag sen fick veta...det får du tala om, jag orkar inte. 
 
  • En optiker undersökte din syn först och sen blev det väntetid och en överläkare som ropade in dig med ditt fulla namn högt över vätrummet, men glömde att själv presentera sig. Du frågade vad han hette. Han undersökte också och menar att din opererade lins har trillat på sned,  lossnat och att det är därför din syn är 5 % på det ögat. Han skrev remiss till Ögon på lassarettet. 
 
Mitt problem är inte det i fösta hand. Mitt problem är at jag har tårar i ögonen som inte kommer ut utan skymmer min blick. Jag märker alltså inte att linsen har lossnat. Om det någon gång är så att tårarna klarnar så att jag ser så tycker jag att jag ser rätt bra. Men vi är oense om detta, doktorn och jag. Dessutom säger överläkaren att det inte hjälper att operera ögonlocket. Man kan inte öppna tårkanalen så att ögonen blir klara från tårar. Jag får behålla mina tårar och vänta på en annan överläkare som tycker nånting. Om jag orkar. 
 
Vi köpte melon och vindruvor, en tröja och en skarfs. Sen köpte vi korv med bröd och Fransk Hotdog, och glass i strut. Sen väntade vi på färdtjänst. Vi såg en rekordkissning från en berusad man som kissade långa strålar mot en vägg innan han vinglade bort mot Möllevångstorget. 
 
Resan hem gick smidigt med en dansktalande man som väl sa 3 ord. Men han var vänlig. Och jag är väldigt trött. Men kan säga att vi har haft en innehållsrik dag. Vi har sett många människor som bäljat i sig gratiskaffe från automaten i väntrummet. Nu har jag hört att sådant kaffe har något som lagrar sig i kroppen så man ska inte dricka fr mycket av det. Men jag drack en liten god kopp på Möllevång. Jag såg en man som drack kaffe så jag blve sugen. 
 
Du kan skylla på honom om du inte sover i natt? 
 
Ja, det är skönt att ha nån annan att skylla på.