sjukt gammal

• Hade du något du ville berätta? 

 

Jag hade något jag ville börja men sen när du pratade om ett symposium för icke-binära skogsägare så kom jag på något från förr. Jag kan kanske ta det först? 

 

• Japp. 

 

Jag sa ju till dig att jag tyckte det lät dumt att de hade ett symposium för icke-binära och du sa att du inte håller med mig. 

 

• Ja, jag vet ju inte vad det innebär, så jag kan inte annat än vara nyfiken. 

 

Då kom jag att tänka på något i min barndom. Det gick ett rykte om en man, och man sa att han var både man och kvinna. Han var kontrollant av elmätare och jag vet att jag var så nyfiken på honom när han kom. Jag brukade stå och stirra på honom. Jag stirrade på skrevet för jag undrade om det skulle kunna tänkas gå att se om han var både man och kvinna. Han var lång och smal. Sen hade vi också en kvinnlig släkting på långt håll som man sa att hon var Tvet-Ola. Det betydde att hon var både man och kvinna. Där sa man tydligt att hon hade både en man och en kvinnas könsorgan. Men ingen hade sett det.

 

Det var inte det här jag tänkte prata om utan jag har läst de första sidorna av ... 

 

Tror du att jag kan få en... lasange... så jag får andas? 

 

• Du menar inhallera?

 

(skratt)

 

Paus för inhallering. 

 

Jag läste första sidorna i Katarina Wennstrands bok "Döda kvinnor förlåter inte". Den handlar framför allt om kvinnors liv i Stockholm under år 1896. Hon skriver så intressant och vackert om dödligheten bland kvinnor vid förlossningar och bland unga människor på olika sätt. Det var någon liten ung pojke som gick ner sig i isen och dog. Överhuvudtaget skriver hon om hur svårt det var i Stockholm vid den tiden. Då kommer jag att tänka på min mamma som visserligen är född 1905 och var barn på 1910-talet. Jag ser den lilla flickan fara runt som ett litet jehu. Hon beskriver själv som att hon var väldigt  vild och framfusig. Två gånger trillade hon i strömmen och tvättmadamerna tog upp henne. Hon var väldigt förskräckt för vatten som vuxen och som min mamma. Hon lärde sig inte att simma. Jag tror hon var rädd för att lära sig det. Hon gick i skola i samma klass som Greta Garbo, eller som hon då hetter, Greta Gustavsson.

 

Hon var nog påfrestande för sin mor för när hon var 13 år skickade hon  henne med hjälp av Fräslningsarmén till fosterhem i Småland. Min mormor tyckte att hon störde det nya äktenskap eller förhållande som mormodern ville ingå när min morfar hade dött. 

 

Morfar dog i Tuberkulos när han var ung. Han lämnade mormor ensam med tre små barn. 

 

• Tror du din mamma hade fått en diagnos om hon varit ung idag? 

 

Jag vill inte ställa diagnoser men hon var väldigt aktiv. 

 

Det var ett minne som väcktes när jag läste lite i den här boken. 

 

Hon var vänsterhänt men fick lära om sig att skriva med höger hand, hon blev ambidexter. Den vänsterhäntheten har gått vidare till flera i släkten. 

 

Min morfar är i sin tur berömd för att ha varit kopparslagare i Stockholm och han vad med och lade många av koppartaken i staden. Vi gläder oss åt att titta på taken när vi reser dit. Han var själv fosterbarn till en rik kvinna och hennes man som aldrig adopterade honom. Han hade kommit från Allmänna Barnhuset. Vi hittade aldrig hans biologiska föräldrar när vi letade i register. Min mamma berättade att man måste vara väldigt skötsam och ordentlig när man hälsade på¨hennes farmor för hon var väldigt sträng. 

 

• Försvann de när din morfar dog? 

 

Ja, när min mormor flyttade ihop och fick en son med en annan man, så fanns de inte med mer. Min mormor försörjde sig bra. Hon jobbade på Tobaksmonopolet och rullade cigarrer. Det brukade innebära att hon bjöd min far på cigarrer ibland, som hon tog med sig från jobbet. Min mormor dog också i ganska unga år. Jag tror hon dog 1937, hon hade inte fyllt 50. Hon dog i någon form av hjärtinfarkt. 

 

Så kan det gå när man tänker på binära människor och flickor som trillar i Mälarens ström.