sjukt gammal

 

 

 

Nils Ferlin 

 

Nu börjar jag med att jag berättar om när ligger vaken. Jag har sovit kanske tre-fyra timmar i natt, med respiratormasken och syreapparaten Dunderklumpen på, och det har fungerat. Jag är fast bestämd på att jag ska ligga i 13 timmar. När jag tittar ut genom fönstret ser jag en skära av månen som måste vara i ny, i den där lilla kluttan i fönstret som jag har. Och så tittar jag lite till och så ser jag en stjärna och så ser jag en stjärna till. Och jag tittar och tittar på dem och sen går jag in på YouTube och hittar låten med Tomas Stenström "Ser du månen där du är ikväll". Och så blir jag ledsen. Samtidigt går mina tankar till barndomen och de stjärnnätter som jag njöt av då. Jag var väldigt liten när far tog mig i handen och sen på axlarna och så ställde vi oss uppe på Ekebacken och tittade på stjärnorna. Och så sa vi "där!" och "där!" coh "där!" och så pekade vi ut Karlavagnen, Sjustjärnan, De tre vise männen, Polstjärnan och hela Vintergatan. 

 

Jag drog av mig masken till slut för jag mådde förfärligt illa så jag vågade inte ha den. Sen kunde jag inte somna utan låg och tänkte på det misslyckade läkarbesöket igår, och mina ögon. Till slut satte jag på radion vid fem-tiden och lyssnade på olika nyheter och hörde om någonting som verkade förfärligt obehagligt. Det var något nummer som någon chat hade, 7124 eller något sådant. Det var en sajt för sadister och de plågade barn och tvingade dem att begå saker på nätet. Jag kan inga detaljer. Jag kan inte låta bli att tänka att sånt inte fanns för. Väl? Vad gör vi med barnen, varför tar vi inte hand om dem? 

 

På mitt bord ligger tre nya låneböcker. En av dem handlar om fotografen Christer Strömholm och hans Nazism. Det är känt att Christer Strömholm hade Nazist-sympatier men hur djupt involverad han var med Nazismen är först känt med den här boken, vars författare heter Andreas Gedin. Sen finns det en bok som handlar om när de svarta studenterna skulle börja på högskola i Little Rock, i USA. Den heter "Gloria i racismens skugga" och är skriven av Elisabeth Råsmark och Gloria Ray Karlmark.

 

Jag tycker egentligen inte om lyrik, och med tanke på det så läser jag mycket lyrik.

 

Här kommer en dikt av Emily Bronté, ur boken "Min själ är inte vek": 

Ni måste inte sucka så 

 

• Hur har det varit med hemtjänsten idag? 

 

Om dagens hemtjänst tänker jag att jag ser fram emot till och med helgen på att bli väl omhänderskött av samliga. Men några av dem är så fruktansvärt stressade. Jag lider av de situationer de har. Så utnyttjade som de är. Det värsta är att de kommer aldrig att komma någonstans utan de kommer att harva på och slita och springa och stressa, underbetalda som de är. Det är hemskt. Jag tycker inte om att vara inblandad i en sådan verksamhet. Men jag har inget jag kan göra åt det. Om jag moppsar mig så hamnar jag säkert på hem. Utan mina anhöriga, utan dig, som sliter på full tjänst på obetald OB så skulle jag inte klara mig. Så jag säger: en häst kom in på en bar. 

 

• Och...vad beställde han? 

 

Jag tror han beställde en Dry Martini. Dubbel. 

 

• Vad är det i den boken du associerar till?

 

I den boken berättar Grossman om förintelsen oförblommat, när man väntar sig att han ska vara skämtsam och lättsam och roligt. Det är precis som hästen skulle behöva berätta om hur man utnyttjar människor från andra länder till underbetalt arbete. Någon slags slaveri. 

 

Så kan jag blicka tillbaka lite igen, där jag ojade mig om hur barn hade det förr. Vad som sägs om Christer Strömholm och Nazismen, vad som sägs av Grossman om förintelsen - det är ju inte precis vackra saker. 

 

• Hur kopplar du detta till hur barn hade det förr? 

 

Jag sa...jag säger att nog att ondska har funnits i alla tider. 

 

• Är det någon som sagt att det inte finns? Eller ger du ett perspektiv till nutiden? 

 

Ja...det där med sekterna med sadismen fanns kanske inte som de tar sig uttryck idag enligt radion, med det fanns annan ondska som drabbade barn. Som Lestadius visade om de samiska barnen. 

 

Och sen hade ju barn också till exempel i Sverige långt tillbaka i tiden svåra, hungriga, smutsiga uppväxtförhålalnden. 

 

• Menar du att det inte finns i Sverige idag? 

 

Det gör det ju. Fattigdomen har återkommit samtidigt som annat blivit bättre. Spädbarnsdödligheten har sjunkit mycket i hela världen. Det finns... Men nu spårade vi in på en massa som jag inte känner mig redo att uttrycka mig om. Jag blir, tro det eller ej, svarslös.  

 

• Vad vill du prata om? 

 

Jag vill inte prata mer. 

 

• Ok, då avslutar vi.